annzzoo

Oj oj oj.....Har nästan glömt hur man gjorde. Det har ju hänt en hel del sedan sist i alla fall. Har inte hunnit att sitta vid datorn och blogga. Nu har vi i alla fall flyttat in i huset även om det var ett tag sedan. Anders håller på för fullt med övervåningen. Det har resulterats i rum till barnen. Dock inte helt färdigt ännu men på väldigt god väg. Nu väntar vi på att vår pelletskamin ska komma hem så vi kan instalera den.

Ja då var det vardag igen. Hm....vart tog tiden vägen? Fattar inte att det kan gå så fort...hade vädret varit annorlunda kanske man hade kännt sig nöjd men det är jag aldrig efter sommarlov i Sverige.
Dagen börjar med att regnet bara öser ner....får köra sakta för att inte få vattenplaning. Mängder med vatten överallt. Anders åkte i morses....trött för vi fick oväntat besök igår som åkte hem ganska sent också. Det var trevligt att sitta och tjöta och lite senare blev det pizza. Synd bara att det var tvunget att bli tråkigheter kring att Anders son skulle hem, missuppfattningar och vuxna som inte kan prata. Så himla onödigt och den som kommer i kläm är ju barnet. Blir så arg/ledssen när sådant händer....Fattar inte att man kan utsätta sitt eget barn men det är ingen idé att ödsla en massa energi på det. Kommer inte ändra på något och jag kommer aldrig att förstå varför. Hoppas bara att det inte växer igen och förstör en gång till....
Tillbaks till jobbet igen...Jo, det var ganska ok att komma tillbaka. Kul att träffa kollegorna igen, känns som det var igår vi önskade varandra trevlig sommar. Man hamnar lätt in i samma vardag och samma roller igen. Möten och prat är precis som de brukar vara.
Har idag bokat tid för att skriva papper på huset med banken och med de som i nuläget äger huset. Det blir t.om lite tidigare än 1 sep. Ska bli spännande att få komma in i huset och att äntligen jag och Anders kan sätta en prägel på något som bara är vårt. Att vi äntligen ska få kunna bygga upp något gemensamt. Känns lite pirrigt.
Jag har lite planer på att bygga stallplatser för att hyra ut. Anders vill gärna ha en kennel och det är jag också inne på men då vill jag att han jobbar hemma. Vill inte ha allt ansvar på mig själv hela tiden. Min dröm är att kunna starta något eget tillsammans med honom.  Antingen på heltid eller i en mindre skala till att börja med. Vi får se vad tiden kan utvisa.

Vi är i alla fall på väg mot något nytt och något gemensamt att bygga vidare på.....

Idag kom Emil och hans tjej hem. Har inte sett de på ett tag så det var roligt. Caroline skulle iväg på tjejträff och Emils kompis Jocke kom hit. Det blev tacos på kvällen. Ganska fullt runt bordet men mysigt när vi är många. Diskussionen om nycklar kom upp och därför måste jag nu göra ett förtydligande. Till lägenheten finns det två hemnycklar, Emil fick ganska snart den ena eftersom han är den som kommer och går mest. Jag och de små har delat på den andra. I sommar har Emil både haft den med och inte och för inte så längesedan upptäckte vi att hans var borta. Den fanns inte här hemma och Emil var helt övertygad om att den var här. Jag och Anders letade igenom överallt men hittade den inte. Jajaj....jag hade ju min så vi satt ju inte i sjön. Men så var ju jag iskogen med barnen och plockade svamp, när vi kom hem så var MIN nyckel borta. Jag hade lyckats slarva bort en hemnyckel, har ALDRIG hänt förut. Men förtydligandet är att Emils nyckel fanns hos hans kompis och JAG hade slarvat bort min i skogen. Men nu är den också hittad tack vare Oscar =)

Igår var en positiv och negativ dag. Började dagen med att försöka sätta rörelser till mitt pass. Gick ganska bra faktiskt, ringde och kollade om det gick att gå tillgång till B-hallen och det var inga problem svarade hon som var i receptionen. Men....då behöver jag ju få ut listan på skiva. Satte igång med att försöka bränna och det gick inget vidare. Ringde till Anders som försökte förklara och han är verkligen INGEN pedagog och hetsiga är vi båda två...=) Efter flera försök  och inhandling av nya skivor gav jag upp sååå irriterad. Ringde kompisens man som kunde hjälpa mig. Plockade undan lite här gjorde mat och bloggade lite. Tog barnen och åkte ut i skogen för att plocka svamp, vi hittade ganska många. Strax innan vi åkte ringde Anders och sa att han kommer hem. Det blev jag enormt glad för. <3 När svampen var plockad och skivan bränd åkte vi hem, tänkte jag skulle hinna en dusch innnan goingen kom. Parkerade och skulle packa ut allt, började leta efter nyckel......DEN FANNS INTE!!!!!!! Panik!!!!! Kommer inte in i lägenheten för Emil hade slarvat bort sin.....Anders ringer....Letar letar letar....BORTA!!!! Ringer Emils tjej och kollar om han hittat den och det trodde hon. Bra....iväg tför att hämta den. Då ser Anton att balkongdörren är öppen, han går ur bilen och hoppar in den vägen. Tur jag har en akrobat till son.
Anders kom hem och var lite irriterad över nyckeln, men han ska inte säga något, han slarvade bort en bilnyckel en gång och sina dyra solglasögon ligger på botten i Vänern. Har letat som en idiot men nyckeln är och förblir borta. Kunde beställa en ny som tur var och som inte kostade skjortan. Kvällen blev allt bra ändå, vi käkade pizza och sedan blev det mys.....

Igår var en händelserik dag. Började med en morgonpromenad men vår hund Skott. När jag kom hem satte jag mig vid datorn lite och för skojskull tittade jag lite på arbeten i Mellerud. Jag trovs jättebra på mitt jobb men skulle gärna vilja att skolan låg i Mellerud. Har supergoa arbetskompisar och jag har en klass som är tuff men ändå go. Jag har lärt mig otroligt mycket sedan jag kom dit och framförallt har jag fått ett nytt perspektiv på det mångkulturella. Oj så blåögd man kan vara ibland. Men...då visade det sig att det fanns en lärartjäns inom ett behandlingshem i närheten. Jag skrev ner några rader och mailade iväg det. Efter en timma ringde ägaren och ville träffa mig med en gång. Jag hoppade in i duschen och åkte dit. Han berättade mycket om platsen och vilka tjejer som bor där, frågade lite om mig. Han ville att jag skulle tacka ja med en gång märkte jag men det kunde jag ju inte. Kollade upp hur fort jag kan sluta och det visade sig att jag har tre mån uppsägningstid. Hm...jajaja....då var det antagligen inte meningen att jag skulle byta nu. Sedan känner jag mig väldigt tveksam till att sluta där jag är idag eftersom jag trivs så bra. Hade skolan legat närmare som sagt hade jag inte ens funderat på att byta.....Kul att jag kom på intervju så snabbt och roligt att jag fick tjänsten trots att jag sa nej tack.

Igår ringde klockan halv fyra...Usch det var längesedan....Då vände jag mig mot Anders och höll om honom lite. Ville inte att han skulle åka iväg och jag tror inte att han ville det heller. Men det blir ju vardag för alla och lite rutiner är väl aldrig fel att ha men lite ensamt när han inte kommer hem på kvällarna och samtalen i telefonen blir ju inte heller som vanligt. Svårt att prata om allt och dyrt är det att ringa både från och till Norge. Svårt att hinna med allt man missat på veckan till fre - sön och sön är ju ändå bara en förberedelsedag. Så...jag skulle gärna vilja att min goseing kom hem så det kunde bli något normalt liv. En del tycker att " Men det är väl skönt att få ha egen tid" ??? Hm....jo visst det kan det ju vara men inte fyra dagar i veckan året om...Jag är ingen person som behöver så mycket tid för mig själv, nej jag vill allt ha mina nära och kära runt mig även om det också kan vara jobbigt ibland. Igår kväll när jag skulle sova var det väldigt tomt och ensamt....Ingen som låg och knödde och gjorde det ännu varmare i sängen, ingen som ville prata eller mysa lite....Längtar till torsdag....<3

I veckan som var åkte vi med kompisar till Gustafsberg i Uddevalla. Vi låg vid poolerna men gick ner och tog oss ett dopp i havet. Det var inte så varmt som i Vänern men det var väldigt skönt ändå. Jag älskar att bada, det bästa som finns och allra helst utomhus i sjön eller i havet. Vid poolen fanns det ett hopptorn där barnen hoppade och lekte massor. Mina barn var lite tröga men tillslut kom allt de också igång. En himla massa kort blev tagna. Längre bort fanns det en hoppplats fem meter ovanför havet. Dit gick vi alla förutom min yngsta och Rasmus. De stannade kvar och spelade spel. Min Anton, sambo, hans son och Emilia vågade hoppa. Hu....jag har blivit så superfeg efter jag fått barn så jag tog hellre kort. Tycker de var mycket modiga och det såg härligt ut. Det var en underbar dag vid kusten.

Då har vi haft årets sommarfest igen hemma hos mor och far och ja vad ska man säga.....=) "Glöm inte ta med kameran" säger bigsis....Själv har hon köpt en ny kamera i modell mindre. Jag har en modell större men båda tar säkert lika bra kort och hennes/deras är lättare att bära med sig. Hur som helst så försöker jag alltid ha den med för det är lite kul att fota och av någon anledning så blir mina systrar helt galna för det ska vara nya profilbilder och vi ska bli fotade i alla möjliga olika vinklar. =) Men kul har vi och en aning crazy är vi nog också. Undrar bara vad folk skulle säga om de såg oss...Men då hade vi ju förståss inte varit så galna;) Annelies man och min sambo fick plåta...måste också ha sett roligt ut...Två "gubbar" som fotar hej vilt....Hahaha...jajaja....Kul har vi och det är tur vi har varandra....<3

Emil ser riktigt liten ut brevid Sandberg och detta 340kg däck.....

På tiden att jag skriver lite nu.... Har varit en otroligt tråkig vecka där inte mycket har hänt. Har ju varit sååå dåligt väder så man blir bara så himla rastlös. Verkar ju inte som att solen kommer att titta fram heller.
Min två yngsta söner har fyllt år men de var i Stockholm med deras pappa så jag har inte kunnat ge de något än. De ska få sina presenter när de kommer till mig igen. Jag hoppas att de kommer att bli nöjda.
Igår var det kalas på bygdegården. Det var trevligt =) Jag och Anders dansade...Han dansar aldrig nykter säger han men det får han nog lära sig för det där med takt och känsla försvinner lite efter några öl/groggar....Men kul var det att dansa även om vi hamnade på golvet en gång....Hm...ja....balansen försvinner ju lite också....
Vi var på Baldersnäs och tittade på Starke man också. En kompis till barnen var med och tävlade. De lyfter otroliga vikter....Känner att jag borde träna lite men det är inte det lättaste på sommaren och inte heller när man inte har en sambo som gärna tränar. Visserligen har han ju ont i ryggen men intresset finns inte hos honom så då blir det bara inte av...Kommer ju en höst och då får man väl ligga i lite mer...Tre dagar inne i Mellerud kommer det att bli så får vi se hur det blir med de andra. Nu flyttar vi ju snart och då blir det mycket körning igen.

Ja jag vet inte vad som hände under vägen men känns som att somrarna var mycket bättre när man var liten.
Tycker det har varit samma visa flera år i rad nu när solen inte riktigt vill visa sig utan det är kallt och höstlikt. Finns ju inget man kan göra åt det men det är lite deprimerande. Sol och värme är något som jag tror alla människor behöver för att orka med hösten och vintern. Sitter just nu och tittar ut på detta regn som bara håller i sig. Känner inte för att göra något. På sommaren ska man ligga vid stranden, åka på utflykter, sitta ute länge på kvällarna, umgås med folk och bara njuta av att det är ljust och varmt. Det finns ju alltid resor att åka på men det är ju inte alla som har råd med det eller planerat in det i semesterplanerna...
Jajaja, man ska inte hänga läpp för det man inte kan göra något åt men visst är det trist...

Små barn är så roliga...Min lilla söta Maya tror absolut inte på spöken säger hon. Jag kan ju inte låta bli att skoja ibland om att spöket kommer och pussar henne eller nyper henne i rumpan...Igår när vi åt mat ville hon inte ha några ärtor men jag sa att det är jättebra att äta för då kan inte spökena komma åt en...=) Nähä...det finns inga spöken säger Maya på sitt förståndiga sätt...Annsofie har ett i sin väska säger hennes mamma då...Lite senare blir Maya jättesur och går och sätter sig på verandan...jag går efter och fotar lite och så frågar jag henne om vi ska se om spöket vill komma ut...Det vill hon ju gärna....Men säger jag...spöket är rädd för hunden och vågar inte komma ut...då går vi in säger Maya...Då vågade spöket komma fram och vem var det som SÅG spöket först...Jo såklart...Maya.....Och så var leken i gång...Älskade prinsessa...